365 DAGAR, 52 VECKOR, 12 MÅNADER, 1 ÅR ♥

Jag har aldrig ens vågat drömma om att få uppleva det jag har, och forfarande upplever med honom. Det finns så mycket jag vill berätta för honom, så mycket jag vill tacka honom för, Jag vet inte vart jag ska börja. Enda sen han kom in i mitt liv så har jag känt att den där platsen i livet som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med, som jag inte vetat vad den är till för, har fyllts igen. Platsen var till för honom. Den var till för att han skulle komma och förändra mig till något så mycket bättre. Han har fått mig att våga tro att det bllir bättre när det varit som svårast. Han har gett mig självförtroende och självkänsla jag inte har haft förut. Han har visat mig en nivå av kärlek som jag bara trodde fanns i sagorna. Han har tagit med mig på resor som jag aldrig hade vågat åkt på annars. Han har gett mig styrkan till att lämna min safe-zone och att låta tiden få avgöra vart jag ska färdas - med honom. Han har hjälpt mig en bra bit på vägen till att våga leva. Alla har sina upp och ned gångar, även han och jag. Men varje gång något har tagit emot och vi har löst det, så har det känts som att banden mellan oss bara växt sig starkare.Att tänka på att det redan har gått ett år är overkligt. Tiden med honom går så snabbt att jag nästan blir rädd. Hur är det möjligt att något kan kännas så bra? Så rätt? Jag är nyfiken på vad framtiden har att ge oss. Vad som än händer så vet jag att jag inte vill dela det med någon annan än honom.  Du är mitt hopp och min anledning till att fortsätta andas.   Den vackraste stunden i livet var den när du kom. Jag älskar dig Henrik Källman ♥