Kärlek tro och hopp
Hej. Jag heter Alexandra Nadia Jonsson och jag är fjorton år gammal. Jag vet att jag är liten, men alla som är över 14 har varit där så det då. Ha! Amen aa. Jag går på gymnastik så ja jag är väl vig. Kan gå ner i spagat och göra handvolter och sånt. Ballt. Jag är inte lång och inte kort, inte tjock och inte smal. Inte dum och inte smart. Mittemellean. Fast våga inte kalla mig vanlig, för jisses amalia, jag är, oommer aldrig vara vanlig. I got personality. Om det stavas så. Jag är mig själv, jag vågar stå ut och jag kan vara stolt över att jag inte har en modellsmal kropp eller att jag fick alla rätt på ett prov. För livet är för kort för att slösa bort på ätstörningar och för mycket pluggande, tyvärr är vårat samhälle uppbyggt på skolan, så bra betyg kan vara viktigt. Men jag tänker inte plugga skiten ur mig bara för att bli rik. Det finns något som är viktigare än framgång och rikedom. Jag tror på Gud och jag är kristen, Amen. Men min tro är fortf inte viktigast i livet, men den hjälper mig genom svåra tider och den hjälper mig att bli en bättre männiksa. om jag känner mig ensam har jag alltid Gud på min sida, Gud finns alltid för mig. Och Gud är detsamma som Kärlek, och där är det vikitgaste i livet. Tråkigt att jag inte är lesbisk och att det inte finns någon kille som är mer underbar än dum i huvet. Eller? den dagen jag träffar en kille som är som en tjej på insidan, utan att vara bög lär bli den bästa dagen i mitt liv. JA, om nu den dagen kommer vill säga. Vet inte riktit vart jag vill komma med dette inlägg men jag tycker att alla ska leva ut sina liv som den de verkligen är. Jag är Galen och knäpp och random, och det står jag för. Jag är jävligt stolt faktist. För jag föddes t mig, likaväl som du föddes t dig. Logiskt! (Y) Jag tycker inte att alla ska vara kristna, för jag tror att det föds man till. Man kan inte ttvinga sig själv till att tro på Gud. Men det är en härlig känsla att alltid ha någon bredvid sig, på min sida. Alla människor borde få en chans, och tom en extra chans. (vilket jag borde jobba på..) Du kanske lär känna någon på ett sätt och missar vissa sidor. Hur ska du få veta om personen har bra sidor om du inte ger den en chans? Svar: det vet du inte. Tack för att bloggar finns. Jo det var sönt att skriva av sig. Kyssar (ta åt er av texten)