bita-i-gräset-är-inte-alltid-ekologiskt

Misstaget att komponera texter i huvudet är ett misstag som jag praktiserat under lång tid och står därför utan text att bearbeta, men med ett övertygat minne av att jag har haft något genomtänkt och läsvärt att pränta ner.Minnet till trots - och inspirerad av en tema-älskande körledare - så minns jag att text-temat sista tiden har varit "död och begravning".Det låter kanske gravt tråkigt, men något så tabu-belagt som döden kan inte talas om utan ett visst mått av absurdism och humor.Som följd av en reviderad framtids-planering så behöver jag hitta jobba nog att försörja mig, och i det sammanhanget så har jag skolats in i att jobba som vaktmästare på begravningar. Bortsett från funderingar kring hur man raggar jobb som begravningsentreprenör (jag kan ju det där med begravningstraditioner och har en naturligt svart garderob...) så påmindes jag om den skrämmande anonymitet som drabbar ens fysiska slutprodukt. Täckt av fernissad kista så ser jag inte mer annorlunda än någon annan i fernissad kista.Plötsligt är man likställd i mer än en bemärkelse.