not a friendly face

    Idag var det en sån dag, där hur man än vrider och vänder på det, så känner man sig som världens fulaste människa. Jag hade en extrem fuldag, en sådan man har någon gång ibland och aldrig vill vara med om igen. Kanske är det någon slags kompensation för att jag trivts extremt bra med mig själv dem senaste veckorna, eller för att mössan för en gångs skull fick ligga kvar på skrivbordet. Varifrån osäkerheten kommer ifrån förblir ett stort frågetecken.    Har trots det hunnit med ett 30-minuters pass på motionscykeln, läst lite gammal hederlig språkhistoria och kollat nya avsnittet av Stylisterna (som jag längtat). Lite smått och gott av vad man hinner när man kommer hem vid klockan sex, det är då ett ord som frihet knappast existerar, om man räknar bort från den lilla stund jag spenderade framför kanal5play. ♥