My life must be a fucking joke!!!!

Vägarna gick till cafet. men det blev snarare en tvist med mig själv. Leave the love behind you..Alltså varför är mitt liv så jävla knasigt skumt.Sitter och jobbar på ena historien efter den andra, och allt ter sig (ursäkta uttrycket) så jävla stört.Okej, var hos min handledare i c-uppsats för typ en månad sen och fick kritik för vad som skulle ändras och skrivas om angående min uppsats. Fick veta att alla regler för hur man skulle skriva uppsatsen hade ändrats och att jag skulle ändra min uppsats efter dessa regler. Jag ska antagligen examineras på onsdag och läser den uppsats som jag ska föra opponentskap på. Mycket noga studerar jag texten som handlar om våld mot äldre. Ett jätteintressant ämne tycker jag som själv har reagerat på våldet ute på ålderdomshemmen. Men så kommer man till det avsnitt som kallas metod, där jag själv fick skriva om typ hela metoddelen pga att man skulle bygga upp den på ett visst sätt enligt nya regler, varvid författarna inte har följt de nya reglerna. Man blir sjukt förvånad, och undrar varför de inte har gjort det, om jag har fått fel instruktioner igen, eller vad----är detta ett skämt????Min liv är så sjukt just nu så jag undrar om någon däruppe försöker driva med mig eller vad? Eller om KI där jag pluggar är så här knasigt som det verkar vara. Jag antar att KI är för stort och ytligt för att organisationen ska fungera bra.