Ångest och stress

Skön mormor man har! När man väl tar sig tid för att hälsa på henne är hon inte hemma. Gumman har inte körkort och klarar inte av att åka buss själv, undra vart hon håller hus?! Jag fick i alla fall lite tid för övningskörning med far vilket alltid är välbehövligt! Nu sitter jag här hemma med ångest över lunchen som jag stressade i mig för att vi skulle skynda oss till mormor. Sedan var hon inte hemma och det betyder att jag inte hade behövt skynda mig vilket resulterar i ännu mer ångest + att jag har bestämt mig för att äta den där bullen trots att det inte blev fika hos mormor. Men min far har åkt och tränat så då får jag äta den där jävla bullen själv. När jag äter "förbjudna" saker ensam utan sällskap så känns det onödigt. Det är som om jag sitter hemma och tröstäter i min ensamhet. Totalt misslyckad känner jag mig!