Riktig vän?

Vad är egentligen en riktig vän? Borde det inte vara någon som ställer upp i alla väder och som aldrig skulle svika eller gå bakom ens rygg? Man kan ju tycka det. Men såsom jag upplever det, och alltid upplevt det här i Sverige, så är vänskap inte sådan på långa, långa vägar. Här är det (åtminstone bland tjejer) helt naturligt att snacka skit om de personer man kallar sina "vänner". Lisa går till Anna och snackar skit om Britta, för att i nästa stund gå till Britta och snacka skit om Anna, och så vidare och så vidare. Känner ni inte igen det? Vi är alla likadana -> Alla snackar skit! Den som säger att den aldrig gjort det ljuger antagligen. Dock tycker jag att det borde vara något som hör småskolan till, och när man börjar bli lite äldre bör man förstå att äkta vänner inte hugger varandra i ryggen. Men en del verkar vara kvar i detta skolbeteende, tyvärr. Jag tycker att alla där ute borde tänka över hur de beter sig mot sina nära och kära. Eller så kan ju alla bara fortsätta att snacka skit - om alla har samma förutsättningar är det kanske okej? Man får helt enkelt räkna med lite skitsnack och spott i ansiktet när man ingår en vänskapsrelation. Eller? Naeej, jag tror ingen vill ha det så egentligen. Följ därför denna regel; Snacka aldrig skit om personen du ser som din vän (hur mycket det än kliar i tungan). Och håll inte med när någon annan gör det heller, utan säg ifrån. Om vännen beter sig illa, ta upp det med henne/honom direkt istället för att diskutera det bakom ryggen med någon annan.