Lennart Ljungberg, 59 år !

Idag fyllde Far år. Inte biologiska då, men ändå den mannen jag haft som far sen jag var 3 år. Vaknade runt halv ett (efter 4,5h sömn) och var illa tvungen att käka direkt. Kristin var på uselt humör, säkerligen på grund av vädret, så för att inte förarga henne åt jag. Dagens lunch bestod av kycklingfilé i brunsås, potatis och kokta grönsaker. Tjoho, kokta grönsaker tänkte jag ! Trodde jag. Märkte direkt att hon haft smör på dem. SMÖR ?!?!! Hon är medveten om min ätstörning, att jag inte kan äta en halv potatis utan att spy upp den. Och hon har SMÖR på grönsakerna ?! Tror hon att jag är så dum att jag inte märker det ?!? Hon har uppenbarligen inte en aning om hur illa det är. Nej, efter den upptäckten var det redan kört, så jag fortsatte väl med en kycklingfilé och div annat plock (grovt bröd, vita bönor, mördeg) .. Gick mindre bra att spy sen. Nästan totalt stopp i halsen ! Första gången det händer på hur länge som helst. Panik ! Fick inte upp mycket alls. Vrålångest som jag dövar med mer mat.Åkte kort efter det till Far, där även bror och syster var. Och hos far ska ni se, där vankas det alltid mat ! En fantastisk kock, det är vad han är. Om han bara hade en vanlig vattentoa skulle jag fan flytta in till honom och hetsa och spy dygnet runt. (Jag står inte ut med tanken av att spy i en mulltoa eller dass. Burr.) Hos honom blev det sill i alla former, potatis, gräddfil, fläskfilé, potatissallad, knäckebröd, lax mm. Jag och Malie, den yngsta systern, satte ihop en ganska stor tårta av grädde, tårtbottnar, chokladpudding, konserverade mandariner, jordgubbssylt och maränger som vi tog som efterrätt. Den var ful, men god. Allt smakade gudomligt, som vanligt. Fars matlagning är dock en mardröm för fettfobiker, här ska det användas grädde och allt som är fett och lite till ! (Kanske just därför det smakar gudomligt ?) Jag förstår ärligt talat inte hur alla syskon (ja, folk överhuvudtaget) kan äta av hans mat utan en minsta tanke på kalorierna som spränger alla tabeller flera gånger om. Å andra sidan är det ju jag som är ätstörd, så det gör nog en jävla skillnad ..Åt och pratade och åt och var trevlig, det var så underbart att äta världens godaste mat utan hökögon som vakade över minsta rörelse jag gjorde. Tårtan slank ner den med, närmare bestämt en tredjedel av den. Jag mådde som en kung och lite till, att äta obevakad stillar mitt psyke för en stund. En befrielse, samtidigt som det fängslar mig.Jag vågar inte äta i Kristins närvaro. När Kristin sitter vid bordet vågar jag inte heller äta ingenting. Jag är rädd, rädd för att förarga henne eftersom hon blir irriterad så lätt, men hur jag än försöker blir det alltid fel ändå. Visst, hon kanske inte säger det varje gång, men jag ser det i hennes ständiga blickar. Skäll riktad mot mig är det värsta jag vet. Sådant får mig att totalt tappa livslusten, även om det må vara för en liten skitsak. Jag började gråta när hon skällde på han i rummet bredvid ?! Hennes bara röst fyller mig med fruktan värre än någonting annat. Just därför är jag rädd för Kristin, samtidigt som jag vet att hon alltid har rätt att skälla på mig som den usla fähund jag är.I vilket fall, den beryktade Kristin hämtade mig runt halv 10, då jag precis hunnit äta upp tårtan. Tur att hon inte såg mig äta den, för isåfall hade hon fattat att jag tänkt spy igen och bevakat mig ännu mer. Sa hejdå till alla, och fick med mig 3 portionspåsar chokladpudding, 1l björnbärskräm och 100g mjölkchoklad. Kom hem, blandade 1 påse chokladpudding+5dl mjölk och åt upp chokladen med puddingen. Gjorde sedan en rätt otrevlig upptäckt, toaletten hemma var självklart trasig. Alternativen var att spy i en påse på rummet eller gå ut i skogen, och ja, tanken av att spy i en påse kändes inte så lockande. Gick ut i skogen och spydde upp allt som kroppen inte redan sugit åt sig, vilket är för mycket hur man än försöker se på det.Blir nog torpet fler gånger, när toan här hemma blivit fixad .. Eller wait, skog finns överallt runtom torpet med ? Nu blev jag plötsligt sugen på att flytta dit för några dagar .. ~Hoppas i vilket fall på en rätt tidig kväll, ska upp vid 8.00 imorgon och borde vara någorlunda utvilad för en heldag i Öebo. Vågar man hoppas på att somna såhär tidigt (03.50) ? Med tanke på att jag inte lagt mig före 07.00 i runt en månad .. - Tanu    En morgon på torpet i augusti 2008fr v: Jambo (bror), Malie (yngsta syster) och Far