Glad, kurvig och attraktiv, men fortfarande Ana/Mia?
Ok, för första gången på länge kan jag faktiskt redovisa vad jag ätit sen jag kom hem från London. Jag kom hem natten mellan sön-mån, och har sen dess legat sjuk i komaliknande stadie, haha... Först igår eftermiddag jag ens vågade stå på mina ben utan att vackla, trilla och dö. Gjorde en soppa genom att koka broccoli, blomkål, morot och gröna ärter tillsammans med tre buljongtärningar och sen mixa ihop allt till en illgrön sörja. Det fungerade bra, blev flera liter soppa och är i princip enbart grönsaker, vatten och salt + peppar. Vi kallar den slimesoppa, men kaloriinnehållet har jag ingen aning om... Verkligen inte mycket med tanke på hur vattnig den var. Mån 24okt 1 burk tonfisk i vatten (125kcal) 1 burk vita bönor i tomatsås (180kcal) 3 knäckebröd (120kcal)5 dl slimesoppa Totalt: 425kcal + soppanDetta innefattar då även natten då jag anlände. Tis 25okt 1 knäckebröd + kaviar (45kcal)1 dl blåbärssoppa (45kcal) 7-8 dl slimesoppaTotalt: 90kcal. Sen spydde jag upp soppan eftersom jag åt den för snabbt. Ons 26okt 1 knäckebröd + kaviar (45kcal) 1 burk kikärter (380kcal) 1.5 dl A-fil (60kcal) hittils, klockan är 14.13 och jag har varit vaken sen kl 09.00. Om jag kommer ihåg, så ska jag fylla i den mot dagens slut eller imorn. Och sen har jag självfallet druckit cola light, hela hela tiden. Det här är kanske inte så bra som om man jämför med mina gamla, 'ana'tider för några år sedan, men om man jämför med mina vanor på senare tid är det här riktigt, riktigt bra. Jag har ju inte svullat/spytt någonting, jo en gång men inte avsiktligt! Eller? Nu på senare tid har jag blivit riktigt kluven för vikt och kropp. Jag känner att om jag blir pinnsmal blir jag på något vis... väldigt 'en i mängden'. Min 'unika', kurviga kropp försvinner in bland massorna av alla andra skinny girls och jag känner att min attraktionskraft skulle sjunka rejält. Så det är egentligen inte ett svårt val alls, rent fördelaktigt, kurvigt skare va! A, fast nä. Det är ju inte så lätt. När man levt i många år med både Ana och Mia är det inte bara att tänka fördelaktigt. Något inom mig vill fortfarande tvinga mig till att bli toksmal och försvinna. Och inte bara tvinga, det påverkar hela min perception och även viljan! Jag vill bli toksmal, samtidigt som jag vill vara kurvig, men av två totalt olika orsaker. Jag vet att jag är mer attraktiv som kurvig, men likväl förbannat spökar ätstörningarna som att de vuxit fast på mina axlar. Nu kan jag ju visselrigen fortsätta som jag gjort de senaste åren, svulla 1-2 gånger per dag, men det tråkiga med det är att det tar så otroligt mycket pengar samt att jag får vätskeansamlingar i ansiktet. Jag är inte charmig när jag är uppochner eftersom allt vatten som finns i ansiktet förflyttar sig och jag ser ut som en kvävd hamster. Det är verkligen inte charmigt, jag beundrar folk som kan göra konstiga uppochnerposer framför kameran och se bra ut, men pga min dumma bulimia kan jag inte det. Vätskeansamlingarna är ett av de största orsakerna till varför jag vill sluta spy, eller åtminstone dra ner på det. Jag vill ha ett fast ansikte, vem vill inte?