Anmäla?

Idag sov Melissa hos mig, vi hade tänkt att bara ha en mysig filmkväll här igår med inte alls många personer. Det slutar med att Arvid drar hit 3 brudar som var helt okej för mig, jag visste ju vilka det var.Precis när dom kommer så kommer 4 av mina killkompisar hit också så vi låser dörren och släcker lamporna. Desvärre såg dom oss och genom fönstret och börjar banka hysteriskt. Jag ville inte några klagande grannar så beslutar mig för att öppna dörren och fråga vad dom vill, någon sätter en fot i dörrspringan och alla pressar på för att komma in. Otrevliga jävlar!Men jag låter dom vara kvar för vi är ju ändå vänner och ringer min syster så jag kan få reda på när folket ska ut. Det slutar i ett helvete, en kille förolämpar min piercing så mycket att jag tillsist ger honom en lätt bitch-slap på kinden. Han tar hårda grepp om mig så jag inte kan göra mig fri, när han tillslut släpper tar jag tag i hans hår men drar inte! Han drar i mina armar men jag håller ändå kvar (allting är ännu på ett skämtsamt sätt) Jag släpper och han vrider runt min arm sjukt hårt, mitt hår hänger även med i greppen. Jag skriker åt honom att släppa och när han gör det blir jag förbannad och går iväg.Min arm slutade inte ömma och jag blir ännu mer förbannad när jag hör honom snacka skit om mig och skyller hela skiten på mig. Jag går dit och säger åt honom att dra utan att förolämpa men han sitter kvar. Efter att ha tjatat reser han sig tillsist, går förbi mig men slår mig allt vad han har i magen så jag tappar andan. Melissa rycker in och skäller ut honom, han drar. Jag springer in på mitt rum, någon kommer in dit. Sätter sig bredvid mig, jag ser byxorna och drabbas av panik. Rusar in på toan och låser. Han står utanför och ber mig öppna, tillsist börjar han banka galet. Jag blir rädd. Sen hör jag hårda dunsar i trappan och det visar sig att han tydligen slängt sig ner för den och dragit ut. När jag är säker på att han är borta går jag ut.Ganska kortfattat vad som hände igår. Kan fortfarande inte fatta att det verkligen hänt men smärtan i armen och revbenen påminner mig om att det är sant. Visst det kanske är helt sjukt att skriva det i bloggen men det känns skönt att få ut det ändå. Vad tycker ni ska jag anmäla?