nej

en viss oro eller har jag bara inte vant mig ännu jag hoppas på det senare men kan bara inte plusa ihop pusselbitarna rätt på det sättet skit vad jobbigt det är jag försöker men på någotsätt känns det som båda pratar bort det så fort man kommer inärheten av det lilla ämnet som helt plötsligt bilvit stort i mitt huvud det känns på något sätt omöjligt och hur kan jag tänka så har jag ställt frågan till mig själv ett x antal gånger nu men det hände ju mellan oss så varför skulle det kunna vara omöjligt livet suger allt för ofta imorgon kommer iaf pierre en sväng och efter det ska jag ta tag i min stora hög utav viktiga papper sedan får vi väl se om livet går åt rätt håll, koll, vad har du för roll? Nej tack jag anstränger mig inte så mycket för mitt utseendeFranksay nu ska jag måla vidare