En grej jag faktiskt tänker..

...rätt mycket på är att när jag skolkade så mycet som jag gjorde förut i början av terminen så förstörde jag bara för mig själv.Jag ångrar mig verkligen nu! Jag antar att det var grupp trycket,nya kompisar,ny skola,började i högstadeit och allt.det var liksom en stor grej för mig då men nu när jag tänker efter,så var det bara dumt gjort för jag har kommit efter så himla mycket.jag har knappt ett endaste prov där jag har fått godkänt.jag har alltid haft bland det bästa betygen och omdömena!? Shit vad hände?... jo jag skolkade och förstörde för mig själv,helt och hållet.Jag är fakstiskt besviken på mig själv.jag har träning sju timmar i veckan,det finns knappt tid för att plugga,visst skolan kommer först men jag menar jag är alltid jätte stressad och jag har en sån enorm press på mig själv känns det som.Jag stressar från skolan till träningen,fram och tillbaka på lektioner,och visst jag kan vara ganska pryd och leka att jag älskar mig själv ibland men jag gör bara så för att jag vågar inte vara mig själv ibland...Jag är inte som jag alltid är i skolan,ska alltid vara snyggast,ha högst klackar,ha tightaste jeansen,lukta godast så att man känner mig på 12 mils avstånd.okej okej ibland kan det vara kul! men det är inte den personen jag är i vanliga fall.Jag älskar fester och att få massa uppmärksamhet,vilken tonårstjej gör inte det ? Men ibland änns det som om jag ljuger för mig själv,jag känner att ibland vill jag bara försvinna och gömma mig,jag uppskattas liksom inte om jag inte stickertub  ut. som i skolan när när man går i korridoren i 13 cm höga klackar,och snygga kläder så ser jag vilka blickar jag får-både bra och avundsjuka. Men jag vill defenitivt inte tas som en hora bara för att jag sticker ut och är lite annorlunda.blickarna jag får utav nästan alla killar kan vara lite skrämmande,dom kan sitta och vissla och kolla på min rumpa när jag går förbi..vist fine kolla men det kan kännas som om man ska bli våldtagen och det är jobbigt för mig att alltid känna pressen.Som mamma,pappa och ali,dom tjatar alltid plugga,gör det,gör det,sköt dig i skolan,skolka inte! okej jag förstår dom dom är trots allt mina föräldrar och kommer alltid att vara fast jag gör mitt bästa (kanske inte varje gång) men jag försöker,reultatet är inte så himla bra just nu.men det går i alla fall upp åt och ska bli bättre,jag lovar! jag ska byta skola nu efter jullovet som sagt,och då jävlar.jag vill och ska bli bättre då.komma i tid var enda dag!,inte skolka,utan i så fall ha giltig frånvaro men knappt det,jag sa ha minst G på mina prov,uppföra mig hemma,börja lyssna och sluta ljuga för er från och med då;$  Jag ska också ha kommit över Robi då!! Fick ett sms utav belli för en stund sen,hon skrev varför bråkar du och alexandra,ni borde bli vänner bara glömma allt ingen av er borde vara med robi.Här har du mitt svar belli: Ge mig en anledning till varför jag ska förlåta henne och bli vänner igen? en enda ,kan du komma på någon? nej det kan du inte juste..jag berättade privata saker som jag knappt själv har uppfattat själv.dom gick hon och berättade till måååååånga,hon låg med min kille,hon låg med en kille som jag gillade förut,(har man gillat någon mycket och länge kommer man alltid att göra det),och hon ljög när jag försökte förlåta henne.tycker du verkligen det är värt att ens ägna tid åt en sån människa som gör något sånt? det tycker i alla fall inte jag så du behöver inte ens försöka få oss att bli sams för det kommer aldrig,ALDRIG! att hända säger jag bara.om du tror det kan både hon och du fortsätta drömma gumman.Och det med att ingen av oss behöver vara med robi...du har helt rätt,hon behöver speciellt inte vara med honom,inte jag heller jag klarar mig utan.men som sagt har man en gång gillat kommer man alltid göra det...