WHY!?
Det är så jävla orättvist! Min själ är ruten i 2 och jag vet varken vad jag ska säga eller göra... Jag har en vän, den starkaste person jag vet! Hon har varit med om så fruktansvärt mycket, och det hon delade med oss idag..Jag är stum och förstörd.. Illamånde över att jag inte att hjälpa min vän.. Det enda jag kan göra är att finnas där.. Jag älskar henne så och mår så ruktansvärt dåligt över att se henne som jag såg henne idag.. Mitt hjärta gick sönder.. Men det här handlar inte om mig, hur jobbigt det än blev för mig så går det fan inte att gämföra med hur hon måste må... Det sköna är att hon VET att vi, hennes bästa vänner finns där för henne.. skulle hon ringa mig nu skulle jag sätta mig på cykeln och trampa fort som fan, hela vägen hem.. Jag skulle springa... vad som helst!!! Jag älskar dig vännen! Ge inte upp! Var inte rädd för att gråta, du behöver det. Låt oss vara din styrka. Vi tar emot dig om du faller, och vi hjälper dig upp. Tillsammans så ska vi klara det här, vad som än händer! Vi finns för dig! Tvivla aldrig på det!!!! Jag älskar dig!!!<3 span="">