Grodmördare

Idag när jag skulle köra hem mig och min kära moder från stugan där vi tillbringat natten (vi kom dit vid tolv, kollade på film, åt chips, sov och åkte hem igen) så höll något fasanfullt på att hända.Vi kommer åkandes på den smala skogsvägen när mamma plötsligt utbrister : Oj! Hoppas att du inte körde över grodan!Va?! Vilken groda?! Jag såg ingen groda! (Panik, panik, panik!)Jag vänder på fläcken för att leta reda på grodan som jag förhoppningsvis inte har mosat. När jag ser en liten varelse vid kanten på vägen så tvärnitar jag och slänger upp dörren. Grodan halvligger vid vägkanten helt stilla. Jag försökte att ropa på honom men han reagerade inte. Helt panikslagen så letar jag reda på något som jag kan kasta på honom för att se om han lever. Efter några sekunder så hittar jag en läkerol som jag slänger iväg. Han ligger fortfarande stilla.Åh herre gud!Jag kastar mig ur bilen och kryper nära grodan för att se om han andas. Ettersom det är svårt att se så tar jag en pinne och petar lite i rumpan på honom (Det borde göra susen!) Efter några plågsamma sekunder så masar han sig ner i diket. Han lever! Äntligen kunde jag andas ut.Var inte oroliga mina vänner. Jag har inte förvandlats till en kallblodig grodmördare.