Ibland vet jag inte vad jag ska skriva.    Det känns viktigt för mig att jag fortsätter att skriva här på bloggen så att jag kanske kan vara till nytta för någon som behöver veta att hon eller han inte är ensam. Jag berättar även om mina tankar och känslor kring våldtäkten och alla mardrömsåren som följde därför att det hjälper mig. Jag känner mig inte lika ensam längre när jag öppnar mig här på en offentlig blogg där alla som vill läsa kan ta del av min mardröm. Men jag vet samtidigt inte riktigt vad jag ska berätta, vilket är väldigt frustrerande... Så om det är någonting du vill veta mer om, snälla, skicka iväg ett mejl eller lämna en kommentar med din fråga så ska jag svara så gott jag kan.