My days down under so far

Hejsan!  Tänkte berätta lite hurdan min situation ser ut här borta..  Jag bor lite mer än en timmas färd med buss ifrån själva stan här i sydney. Ännu längre ifrån bondi beach men däremot finns det andra stränder här omkring som man kan hänga på men avstånden känns inte så lockande för mig som bara har mina egna fötter som transportsmedel. Calle kör bil var han än ska och det hade underlättat om jag med kunde det. Bussen går ju men jag fattar fan ingenting av deras system.  Så det har kanske blivit lite för många dagar här hemma i huset. Vädret har iofs inte varit tipp topp och kan ändras från ingenstans men det känns som om det hade varit lättare för mig att bo mer centralt kanske. Här där jag bor nu är jättefint, det är mera aussies här än kanske i bondi men jag känner mig rätt så trött på att vara näst intill strandad. hehe   Ett annat problem har varit mina två kort som bara slutade fungera utan någon som helst anledning och när jag kollar upp ifall korten var spärrade eller liknande så var de ju självklart inte det, alltså vet jag inte alls var problemet är men jag har varit utan pengar i en veckas tid. Nu har jag skaffat en australiensk bank och jag har även fått hem mitt kort från dem. Det enda jag väntar på nu är att min internationella betalning ska föras över så jag får in cash på kortet också.    problem nr 3 är min mobil som är låst till tre, min pappa skulle hjälpa mig med det men det har ännu inte hänt ngt. När processen väl är ingång tar det allt från en vecka upp till tre veckors tid att bara få en jävla kod. skandal! Just nu har jag fått låna en mobil av Calle men den telefonen har tagit ett dopp i poolen + att bakdelen är totalt sönder vilket gör att den bara fungerar när den själv vill. Jag har låtit telefonen ladda hela natten plus hela dagen idag men kan ändå inte väcka liv i den. tror den har gjort sitt faktiskt.    Misstolka mig inte nu för jag uppskattar verkligen att jag får bo här hos familjen Wallberg, Kvällarna är jättemysiga och vi äter god mat tillsammans. Jag har inte någon stress med att göra saker som jag vill göra för jag har tid men det känns som att det är dags nu. Jag är ju förfan i Australien jag måste bara ta mig ut och träffa människor, flytta närmre stan och skaffa mig ett jobb så blir mitt liv fulländat. yeas.      Papi och jag i Thailand 2011 ♥