VARFÖR BERLIN ROCKAR
Nu är det 2,5 vecka sedan jag åkte från min älskade stad vid namn Berlin. Skulle rekommendera alla att åka dit, man mår så fruktansvärt bra av att hänga där. Vad jag uppskattat så mycket där nere är den stora kontrasten mot Sverige. I mina favoritområden Neukölln och Kreuzberg är Mc-donaldskyltar, H&M, rubriker om bantningskurer och det perfekta livet så långt borta. Där går man runt och orkar/vill inte bry sig om man råkade måla ögonbrynen lite snett eller att man inte har fetaste lönen. För i Berlin orkar ingen bry sig om det, där försöker man få ihop vardagen genom att jobba (eller om man ens jobbar) med något som ger en glädje och mening i vardagen. I Berlin finns det alltid någon som är konstigare/fattigare/coolare än dig, du sköter din egen business. Fast blir ändå så fort integrerad och välkommen i samhället. Det finns så mycket spännande människor här som lever för sin passion eller politiska övertygelse, och jag har aldrig träffat så många människor på pingisklubben, barer och på hemmafester som typ bär på världens coolaste historia. Där kan man sätta sig på ett fik, dricka 3 öl mitt på dagen utan att bli varken full eller dumförklarad av folk. Man skiter i att disken väntar där hemma, att man kanske borde göra de där "squatsen" som träningstidningarna säger att man ska göra och man bryr sig inte om att man sladdar hem mot gryningen utan att få något "vettigt" gjort under hela dagen. Jag saknar redan livet där nere så ofantligt mycket, men Berlin förändrar nog en för evigt. Det kan alla, inklusive mig, skriva under på. Jag saknar att erbjudas kokain typ 4 gånger per utekväll, att dygna och gå direkt från klubben till jobbet, att äta en döner av Mustafa i Mehringdamm, somna ståendes på U-bahn för att man är så jävla trött. Kommer längta tillbaka till att gå på konst och fundera över livets frågor, strosa runt å känna lukten av gräs, urin och döner samtidigt. Saknar världens bästa roomie Camilla som stått ut med mina tidiga morgnar och kontrollbehov. Saknar att vakna upp av värkande huvudvärk i en kaosig lägenhet med ingen mat och inte veta vem man kommer träffa eller prata med just den där dagen. Saknar att faktiskt varje dag göra något som känns meningsfullt och viktigt, att omges med människor som tänker på annat än karriär och sånt där. För Berlin är som inget annat och ger dig så mycket insikter, glädje och tankeställare. Även om staden redan nu håller på å förändras å bli som viken jävla bananstad som helst hoppas jag att alla människor fortsätter med sin konst/musik/företag/skrivande här i Berlin, just precis för att de älskar det. Berlin är som ingen annan stad, och varför den är så speciell går inte att förklara med ord. Men jag försökte iallafall, berlin forever <3