Mardrömmar river dörrar

Dörren sparkades sönder. Det var mina mardrömmar som hann ifatt mig. Jag försökte springa förbi dem, ner i trapphuset, rullandes på trappstegen såsom en kullersten för att äntligen nå porten. För att komma ut på den andra sidan, åh den var så nära, jag såg den ju genom den regnpricka glasdörren.   Men det var inte meningen att jag skulle vinna den här gången. Jag vaknade hastigt och var livrädd tills jag insåg att nej, det var bara en mardröm, att ja- du är trygg, sov nu. Mitt hjärta bultade omänskligt fort, som om det inte kunde varva ned. "Lugn bara, det var bara en mardröm..." var mitt inre mantra. Sakta men säkert övertalade jag mig själv att detta var sanningen. På så vis upptäckte jag inte att dörren stod lite, lite, lite på glänt följande morgon.     Källor finns på min pinterest.