Det går bra nu.

Jag slutade årskurs nio idag. Så jävla sjukt. Medan vi stod där med våra betyg och under niornas tal lyckades jag hålla ihop mig. Under grupp bilderna på klassen grät jag två små tårar. Var så jäkla nöjd att jag lyckades hålla mig så bra. Men i bilen på väg hem med betyget i handen tappade jag allt. Jag bara satt där och grät. Skakade i hela kroppen. Det var så många känslor samlade. Jag skulle aldrig mera gå i de där korridorerna som elev. Jag var inte en del av något av det där längre. Många av mina klass kompisar ska till samma gymnasium som jag efter sommarlovet. Men det finns ändå så många jag inte kommer att få se på så jävla länge. Lycka och sorg på samma gång.    Fick ett litet stipendium också, i matematik. Fint så.