Jätteräkan - nödvändigt i sushi?

  Idag åt jag sushi med en vän efter vi varit och gymmat. Standard-sushi innehåller en jätteräka, vilket jag alltid väljer bort. Varför? Många har säkert hört att man ska "skippa jätteräkan" eftersom den är miljöfarlig, men vad är det egentligen med den som gör den dålig och skadlig för miljön?     I Sverige kan vi bara få små räkor, eftersom storleken på räkor hör ihop med temperaturen på vattnet: varmt vatten ger stora räkor, och kalla vatten ger små svenska räkor. Därför tycker många det är gott att äta en jätteräka till sushin, eftersom det är exotiskt och lite exklusivt och också väldigt gott så klart.   Jätteräkan, eller tigerräka eller kungsräka som de också kallas, odlas främst i Mangroveträsken i regnskogen. Varför? Jo, därför att mangroveträsk har mycket speciella rötter med många gömställen och hål som utgör ett perfekt klimat för räkorna att gömma sig och bo i. Vattnet är dessutom varmt och botten är dyig och mysig för räkorna att gömma sig i.     Men för att starta en odling krävs räkyngel. Man kan antingen: fånga honor med ägg fånga vilda yngel föda upp egna yngel En hona med ägg är värd ca 350-700 svenska kronor vilket ger en bra bild över hur mycket pengar som denna industrin faktiskt drar in. När man fångar honor som bär på ägg krossar man honans ena öga för att hon ska släppa ifrån sig äggen.  När man fångar vilda yngel är bifångsten stor, vilket betyder att mycket av den fisk och skaldjur man drar upp inte är räkor. Man räknar med att i en fångst på 1000 fisk- och skaldjursyngel finns ETT jätteräksyngel. Alltså 1/1000 av fångsten använder man, resten slängs bort, vilket självklart tär på den biologiska mångfalden i tropiska hav. Bifångsten överlever oftast inte. Man kan även odla upp yngel i dammar, men det är mer kostsamt och håller inte i längden utan kräver att man hela tiden tillför nya individer - alltså fångar man honor med ägg eller yngel.    Mangroveträsk: före och efter en räkodling   I de stora dammarna i mangroveträsken trängs räkorna i onaturligt små utrymmen vilket ger upphov till en mängd sjukdomar, både bland räkorna och också människorna som jobbar med att underhålla dammarna. För att lösa detta används mängder av giftiga preparat och antibiotika. I många räkor som sålts till bl.a. Sverige har man kunnat hitta rester av antibiotika som kunnat orsaka aplastisk anemi, vilket är en livshotande benmärgssjukdom.  När räkorna sedan vuxit och det är dags att fiska upp dem så använder man stora trålar att dra över bottnen. Eftersom räkorna gärna gömmer sig i dyn så trålar man mycket djupt och förstör då rötterna och bottnen, vilket bidrar till att dessa områden blir helt förstörda för framtiden. Dessutom innebär odlingar hög belastning på områdena och efter 5-7 år är varje odling förbrukad: sjukdomarna går inte längre att hålla i styr, botten och vegetationen är helt förstörd, och man lämnar odlingen och flyttar vidare till en ny plats där man upprättar samma process igen. Resultatet är alltså förstörda mangroveområden, stressade och sjuka räkor och utfiskning av haven. Och det är inte allt.   Vad är ett mangroveträsk?Mangroveträsk kallas den typ av regnskogsområde där regnskog möter saltvatten. Alltså finns mangroveträsken endast i tropiska områden runt ekvatorn och dessutom endast i smala sträckor just vid kusten. På kartan ser ni de få områden i världen där mangroveträsken finns.       För att mangroveträden ska klara av att leva i så salta klimat har rötterna utvecklats till att rena vatten från salt. Typisk för mangroveskog är också de speciella rötterna. Mangrove har djupa styltrötter som ger stadga åt trädet och kan stå emot olika tidvatten och även vågor.  Mangroveträsk är ytterst speciella områden som är unika i sin sort och utgör också ett av världens mest produktiva ekosystem. Ett produktivt ekosystem innebär att mangroveträsken erbjuder mycket föda, vilket gör att många djur föds upp i mangroveträsken för att sedan ge sig ut i regnskogen. Mangroveträsken fungerar också bra som en slags mellanstation för våtmark och regnskog.I mangroverötternas håligheter kryllar det av småfisk och skaldjur vilket gör att fåglar, större fiskar, och även andra djur lever en del av sitt tidiga liv i mangroveträsket för att äta och gömma sig för predatorer.    Mangroveträsk - ett produktivt ekosystem   Eftersom mangroveträskets rötter filtrerar vatten så filtrerar de också bort slam och skräp och förhindrar övergödning  i kustområdena, någonting som är essentiellt för korallreven. Korallrev förhåller sig nästan till exakt samma områden som mangroveträsken vilket har att göra med att korallreven drar nytta av mangroveträskens rena och fina vatten. Korallreven är också ett enormt ekosystem i sig själv men täcker inte ens 1% av världens havsbottnar. Ändå uppskattar man att 1/4 av världens alla marina fiskarter lever i korallreven.   Det som kan hända om man skövlar mangroveträsken är att den fina miljön och speciella ekosystemet försvinner, men även också att korallrevens förintelse kommer påskyndas.    Någonting som också är viktigt att tänka på är att mangroveträskens rötter förhindrar erosion, vilket betyder att rötterna binder jorden från att rinna ut i havet. När man hugger ner mangroveträsken kommer jorden inte längre att vara bunden utan försvinna, och stora områden kommer förstöras.   Erosion på ön Madagaskar   Dessutom är både korallreven och mangroveträsken vågbrytare, alltså de bryter vågor innan land, vilket är praktiskt för människor som bor runtom dessa områden. Mangroveträsken fungerar också som ett yttre skydd för befolkningen vid orkaner, tsunamis och översvämningar eftersom träden tar upp mycket av vinden och vågorna från att förstöra land. Om man då hugger ner träden kommer människorna i dessa områden drabbas mycket hårt vid naturkatastrofer.   Som ni förstår finns det så otroligt många aspekter till detta problemet, som alla talar för samma sak: odling av jätteräkor är extremt ohållbart. Man räknar med att minst 50% av mangroveträsken redan har försvunnit, och att de skövlas i snabbare takt än den vanliga regnskogen.  Dessutom skadas kustbefolkningen svårt. De fattiga bönderna utnyttjas av systemet och tjänar själva oerhört lite på affären. Sjukdomarna bidrar till smitta och många dör. Kustnära befolkning som äger jord blir mutade, hotade och misshandlade och tvingas ge eller sälja sin jord för en liten summa till räkodlare. Befolkningen förlorar jord, områden och maten som finns i havet minskar rejält på grund av utfiskningen.Allt detta orsakas av en enda liten räka som vi tycker är så himla god.   Vad kan jag göra för att stoppa detta?Du kan göra något som är så minimalt och lätt att du knappast kommer märka någon skillnad. Men för haven, regnskogen, korallreven och bönder i tropiska områden är detta en ENORM vinst. Det enda du behöver göra är att be om att få välja bort din jätteräka nästa gång du ska äta sushi. Det är inte svårare än så.         Källor: wikipedia, artikeln "jätteräkor" Det jag lärt mig på Naturkunskapen i skolan Det jag lärde mig när jag praktiserade som guide på Universeum