Kapitel 61 - Hot Chocolate

Hon satte sig upp också och jag la direkt armarna runt henne och drog henne intill mig. Jag behövde hennes närhet. Det kan inte varit nyttigt för mig att vara borta ifrån henne såhär länge. Men samtidigt var bråket lite bra, och då menar jag lite. För att nu har jag verkligen förstått hur mycket jag älskar henne, och hur jag hatar att vara utan henne. Bild 1: Maten Bild 2: Nella Jag höll på med Nellas hår. Hon verkade trött, jag skulle ha burit upp henne  till hennes säng, men jag ville verkligen inte att värme inom mig skulle försvinna. den värmen hon gör igenom att titta på mig, eller röra mig. eller värmen jag får när jag hör hennes röst. Hon ställde sig upp och all värme försvann "Vart ska du?" undrade jag "Kolla om din tröja är torr, jag vill inte distraheras mer" Hon la sin choklad ifrån sig och gick sedan ljudlöst iväg ut ur rummet. Jag ställde mig upp och gick efter henne upp till henes rum. Hon tog upp min tröja och kände lite på den "Lite blöt nere vid kanten bara, men det kommer du säkert inte märka, ta på dig den" Hon kastade den på mig och jag gjorde som hon sa. Jag sedan armarna runt hennes midja och började kyssa henne. Hon kysste tillbaks och la sina armar runt min hals. När kyssen avslutades tog hon min hand och ledde mig ner från trappan. Hon tänkte börja gå in i köket, men jag tillät det inte igenom att trycka henne lätt mot väggen i hallen. Hennes varma andedräkt fläktade mot min mun, vilket gjorde mig ännu mer sugen på att kyssa henne. Lätt tryckte jag mina läppar mot hennes och mina armar letade snabbt tillbaka till hennes midja. Kyssen blev allt mer intensiv, Nella avbröt kyssen för att ta andetag. Jag drog tre snabba andetag och började sedan pussa henne på kinden för att hon skulle få andas lite. När hon inte verkade vara andfådd längre började jag kyssa henne igen. Min puls ökade från nästan normal till snabbt. Hon flätade in fingrarna i mitt hår och jag tryckte mig närmre henne. "Ehm...Hej" Mitt hjärta stannade när jag hörde en välbekant röst. Jag och Nella slutade genast kyssen och vände huvudet snabbt mot ljudet. Maria och Johan, Nellas föreldrar, stod i dörröppningen och Johan höll på att skaka av det blöta paraplyet utanför dörren medan hans blick var vänd mot oss. Maria hade kassar i händerna och såg på oss med ett litet leende. Nella släppte tag om mitt hår och jag gick ett steg ifrån henne. "Hej mamma, hej pappa" sa hon lågmält. "Hej" hälsade Maria "Ledsen att vi störde" Nella skakade bort det med handen "Vart har ni varit?" Maria höll upp kassarna som svar "Åh..." mumlade Nella. "Jag tänkte göra middag, ska du ha, Niall?" undrade Maria och lyfte in kassarna och placerade dom på matbordet. Jag tittade på Nella och hon log mot mig "Ja, tack" sa jag. "Ja, vi skulle uppskratta om ni skulle kunna hålla på med det där s..." "Kom igen, dom är unga, Johan" avbröt Maria honom. "Vi brukar inte göra sånt, eller jo, vi brukar ju kyssas men inte så, förlåt" mumlade jag, som inte ville att pappan till min framtida fru skulle tycka illa om mig. "Kom, Niall, vi kan gå upp på mitt rum" mumlade Nella och tog tag i min hand och drog upp mig på hennes rum. Direkt när jag suttit mig på sängkanten, stängde Nella dörren och log mot mig "Pinsamt?" Jag ryckte på axlarna "Jag kan vara glad över att du tvingade på mig tröjan, så att inte situationen skulle misstolkas ännu mer" Nella skrattade och satte sig bredvid mig. Min blick fördes ner till hennes läppar. Även fast jag nyss kysste henne, är jag sugen på att kyssa henne lika mycket som jag var innan. Nella såg nog vad jag tänkte, för hon var inte sen med att näst intill välta sig över mig, så att jag ramlade baklänges i sängen med henne över mig, och började kyssa mig. Jag besvarade kyssen och vi fortsatte där vi var innan vi blev avbrutna.*"Det här är jätte gott" berömde jag, och Maria log "Tack, Niall" Jag tuggade i mig ännu en bit av den gudomliga maten. Biff med potatis och brunsås, jag trodde inte ens det kunde vara såhär gott. När min tallrik var tom lutade jag mig en aning bekvämt bak i stolen och tittade på Nella. Hon tuggade långsamt i sig maten medan jag nästan hade slängt i mig den. Min hand hamnade automatiskt på insidan av Nellas lår. "Så, hur var det på touren då?" Jag lät Nella svara på den frågan, eftersom jag har varit på tour många gånger, och det här var hennes första gång "Jätte roligt, fram till en liten olycka i Paris" mumlade Nella och tittade på mig. Jag förstod direkt att hon menade när jag fick min blåtira och killarna på gatan tog henne. Hon la sin hand på min "Vad hände?" undrade Johan "Några killar tog Nella" sa jag lågt. Minnet fick mig att vilja börja gråta, och det kändes som att jag skulle göra det också. "Tog!? Släpade dom iväg med henne!?" utbrast Maria. Nella skakade på huvudet "Nej, dom..." Nella tittade på mig, som att hon ville att jag skulle fortsätta "...dom rörde henne på ställen dom inte borde" hjälpte jag. Maria och Johan verkade näst intill skräckslagna och tittade på Nella. "Vilka var dom? Vad hände sen!?" "Vet inte vilka det var, men sen kom Niall och hjälpte mig" Nella log mot mig och jag besvarade leendet. "Hur hjälpte han dig?" "Han puttade bort killarna från mig, och dom slog honom" Deras blickar åkte över till mig "Slog? Vart?" "På ögat, han fick en blåtira" Dom tittade på mitt öga, blå tiran var borta, men det var fortfarande ömt. Jag smekte med min hand på insidan av hennes lår. Maria såg ut som att hon skulle börja gråta. Jag försökte tänka på att allt gick bra, och allt är okej nu. Men det hemska minnet av Nellas skrik och hennes gråt gjorde så att jag kände mig förstörd inombords. jag kunde se framför mig hur Nella grät och. Jag blundade hårt i ett försök att hålla tårarna inne, men jag kände hur en tår rann ner i ansiktet och ner för kinden. "Niall,vi kan gå upp på mitt rum" mumlade Nella och strök lätt med sin hand på min arm som ledde ner i hennes knä. "Ehm..." Jag tyckte först att det var lite konstigt, att lämna dom efter att berättat något dåligt, men sedan kom jag på att det kanske var bra att dom fick smälta det ifred "...okej" Nella drog med mig ut igenom köket och upp för trappan tills vi kom till hennes rum. Hon stängde direkt dörren medan jag la mig ner i hennes säng. Hon log mot mig och la sig bredvid mig med huvudet på mitt bröst och jag la mina armar runt henne. Hon vred sitt huvud upp mot mig "Du gråter ju, Niall" utbrast hon och strök bort tårarna. "Jag vet" mumlade jag till svars. "Varför?" "Jag borde ha gjort något mer än bara tagit dig där ifrån och...slagit dom. Jag borde ha ringt till polisen. Det var mitt fel, jag borde ha märkt att dom drog bort dig från mig på en gång" Nell suckade  "Niall, om man tänker på det så, så är det i princip allas fel. Mitt fel att vi gick den vägen, kockens fel att vi var tvuhna att gå ut istället för att äta för att maten var försenad, Pauls fel att det ens blev en tour. Det kommer sluta med att hela världen är skyldig till att en kille tafsade på mig. Det var ingens fel förutom killarna." Att Nella sa så gjorde mig glad, men samtidigt så visste jag inom mig att i alla fall halva skulden måste jag ta på mig. Jag är hennes pojkvän, jag borde verkligen i alla fall ringt till polisen. "Niall, tänkt inte på det mer. Jag är här nu" Jag log "Ja, det är det ända som räknas. Att du är bredvid mig och att du mår bra. det är det ända som behövs" mumlade jag och tryckte henne närmre mig. Nella gosade in sig lite extra i min famn "Jag är trött" mumlade Nella. Jag pussade henne försiktigt på huvudet "Sov" Hon la sitt täcke över sig och eftersom jag agerade madrass för henne fick jag det på också. Hon andvände ett ställe mellan min axel och mitt bröst som kudde. "Godnatt världens bästa" viskade jag, medveten om att det inte ens var natt. Nella somnade med ett leende på läpparna, vilket fick mig att le också.           Knack-knack. Två höga knackningar väckte mig från att titta på Nella. Jag hade bara suttit och stirrat på henne och tänkt hur lyckligt lottad jag var med henne. Sekunden därpå klev Maria in och tittade först på Nella som alltså låg och sov med huvudet vilat mot mitt bröst. Sedan vändes hennes blick mot mig och gav mig ett varmt leende "Kan du väcka Nella och säga att det är efterätt?" Jag nickade "Jag gör det" Hon log mot mig igen och gick sedan ut igenom dörren hon kom in igenom för inte så länge sen. Min blick vändes mot Nella, som fortfarande sov. Jag ville inte väcka henne, men jag kunde inte eller låta bli, jag hade i princip lovat Maria. "Nella..." viskade jag tyst och skakade henne lätt. Jag skulle väckt henne igenom att kyssa henne, men jag nådde inte ner till hennes läppar. "Nella?" Hon mumlade något och tog tag i min tröja med sin hand. Det gick nästan inte att väcka henne. Jag vill inte skaka henne mer och jag vill inte säga 'Vakna, Nella' högt. Jag förde istället upp henne igenom att bära henne så vi låg ansikte mot ansikte och sen började jag kyssa henne. När hon vaknade kysste hon tillbaka, som vanligt. "Äntligen vaken" påpekade jag med ett leende när kyssen var avslutad "Hur länge har jag sovit?" Jag ryckte på axlarna "En halv timme skulle jag tro" Nella slöt ögonen igen, och jag rullade över henne så att jag låg på henne och började kyssa henne "Dina läppar är så kyssbara" Nella avslutade kyssen igenom att skratta "Är det ens ett ord?" Jag ryckte på axlarna "Kanske, om det inte är ett ord har jag nyss kommit på ett ord till dig" Hon log "Jag älskar dig verkligen mycket, Niall" Jag sprack upp i ett okontrollerat leende. Att hon sa att hon älskar mig verkligen mycket, gjorde mig väldigt glad, och att hon la till mitt namn, gjorde mig ännu gladare. Som att hon ville rikta orden bara till mig "Jag älskar dig med otroligt mycket, Nella" log jag och började kyssa henne därefter. "Och förresten, så har jag en överraskning till dig imorgon på mogonen" Nella öppnade ögonen och tittade på mig "Vad?" Jag log "Det får du se då. Men vi kommer vara borta i två veckor. Vi måste packa då" Nella log med mig "Det låter roligt"  "Just det, jag skulle säga att det är efterätt" Nella nickade och ställde sig upp "Gott, kom vi går ner..." mumlade Nella "Niall, kan jag flytta tillbaka till dig?" Jag nickade stort "Det har alltid varit vårt hem, Nella. Det var aldrig bara mitt" Hon log och pussade mig lätt på munnen "Fast då får du dras med mig igen" log hon. "Åh nej" sa jag med ett leende, även fast jag menade tvärtom. Nella pussade mig ännu en gång på munnen "Efter efterätten så börjar jag packa" meddelade hon "Jag hjälper till" berättade jag och drog långsamt armarna runt hennes midja och kysste henne.       "Kom nu, efterrätt" Nella vände sig om och gick ner för trappan. Jag suckade, för att jag inte fick kyssa klart. Men gick sedan ner för trappan bakom Nella. Om Nella bara visste vad jag hade planerat. Det som skulle hända imorgon på morgonen, hoppas bara Nella tycker om det. Vad tycker ni om kapitlet? Vad tror ni Niall planerar? Hur tycker ni det var mellan Niall och Nella? Kommentera vad ni tycker och tänker om kapitlet! :) //Nellie Kommentera för mer!!