Kapitel 58 - Love Is A Understatement

"Jag skulle hälsa från Niall att han älskar dig obeskrivligt mycket och att han var ledsen för det som hände efter Paris konserten" Hon verkade fatta vad jag pratade om och nickade "Om han vill ha ett svar, hälsa att jag älskar honom med och att jag också är ledsen för det, fast att jag försöker gå vidare" Jag nickade en aning "Vad gör du?"  Hon  ryckte på axlarna och såg sin omkring "Packar upp"  Packar upp? "Ska du flytta in hit?" Hon nickade "Det här är mitt nya hem"  Bild 1: SMS Bild 2: Eleanor Ett sms trillade in i min mobil. Jag plockade upp mobilen och passade på att titta på klockan 13:05.  "Hej sweetie, jag vet att du är arg på mig, men jag älskar dig <3  Jag hoppas att du verkligen förstår det. Nu vet jag hur  det käns att vara kär på riktigt. Det finns omkring 1500 000 000 människor på jorden just nu, men jag vill bara ha dig. Det där med Demi var dumt av mig, jag ångrar mig jätte mycket ska du veta, jag vet inte hur jag ska bevisa det, men jag gillar inte Demi alls. Du är den enda. Massor av kyssar och kramar från din Niall" Ett  leende tog plats på mina läppar, men suddades ut direkt. Jag är arg på honom, han ska inte vinna tillbaka mig med något litet sms. Men jag kan inte låta bli att tänka på honom, hans fantastiskt vackra ögon, lena hud, fiint hår och fantastiskkt mjuka läppar. Plötsligt kände jag ett starkt sug efter att få kyssa dom, hans läppar. Jag skakade på huvudet för mig själv, och ställde mig upp. En lätt knackning kom från min dörr avbröt mig i  mina tankar. Mamma stack sedan in huvudet "Nella, gissa vem  som har kommit" Jag tänkte efter "Danielle?" Hon skakade på huvudet "Venne, vem?" Mamma öppnade dörren mer och Niall uppenbarade sig i vardags rummet. Niall klev försiktigt in i rummet och tittade sedan på min klädsel "Sätt på dig riktiga kläder, gumman" uppmanade mamma, innan hon stängde dörren och lämnade oss ensama. "Hej..." sa Niall. Jag tittade skamset ner på min klädsel, som för tillfället var trosor och bh. "Jag ska nog sätta på mig något" muttrade jag för migg själv "Inte för att jag har något problem med det"  berättade Niall. Jag drog ändå på mig ett par shorts och linne och satte mig  sedan på sängkanten. "Vad vill du?" Han satte sig bredvid mig "Jag vill först och främst säga att jag älskar dig otroligt mycket och att jag vill ha dig tillbaks..." jag skakade på huvudet, och Niall suckade, men fortsatte sedan "...och dels vill jag säga att vi är bjudna till Louis på mat klockan fem" Jag nickade "Är du och Harry..." Han sökte efter ord, så jag hjälpte honom "Tillsammans? Ja, det är vi" Jag kände mig för att kräkas när jag yttrade orden och gjorde allt för att det inte skulle synas "Ja, som jag trodde..." mumlade Niall. Mina ögon åkte automatiskt ner till hans läppar. "Vad det något mer?" frågade jag, fortfarande ögonen på hans läppar. "Nej..." han tittade mot mig "...fast jag tror nog du vill göra något mer" Jag tiittade upp i hans ögon och han log. NEJ, vad pinsamt, han såg att jag tittade. "Det skulle underlätta en hel del om du gick ut från mitt rum" Niall suckade "En kyss?" Jag skakade bestämt på huvudet "aldrig"  Niall mötte sorgset min blick, men gick lydigt ut från mitt rum och stängde försiktigt dörren efter sig.   *   "Hej baby" hälsade Harry med en puss på min kind när jag klev i Louis hus. "Hej..." Mumlade jag tillbaks när han omfamnade mig i en kram. Niall gick förbi oss och gav Harry en arg blick, och Harry gav Niall en sur blick. "Niallis!" Utbrast Eleanor o h kramade om honom "Mmm..." Muttrade Niall, och kramade inte tillbaks. "Kom, baby" Harry drog med mig till soffa och satte sig ner. Han placerade sina armar på mina höfter och pressade nere mig i hans knä. Jag lutade mig tillbaka i hans famn, jag kände mig väldigt trött, fafktiskt. Jag hade bara sovit knappt tre timmar inat, allt jag kunde tänka på var Niall. Harry pussade mig enkelt på halsen "Du är min bbaby, right?" Jag nickade en  aning och lutade mitt huvud bak mot hans axel. "Säg det" sa han "Säg att du är min baby" Jag vred på mig i hans fmn "Jag är din baby" mumlade jag trött fram. Harry fick ett leende på läpparna Harry är väl söt, men Niall är sötast i hela världen "harry, varför va du så konsig ute i vattnet på touren, sa att jag skulle... klä av mig och sånt?" Han pussade ig på kinden "Ledsen, babe, jag var ett kräk" Kan man lungt säga... "Men jag blir arg när jag inte får som jag vill, och då kan jag bli så konstig" Jag nickade en aning, även fast jag knapt lysnade så mycket. Jag hooppade ner från Harrys knä, han öppnade munn för att protestera, men stängd den lika fort när jag la mitt huvud i hans knä. Jag är igentligen väldigt trött.    "Det här är när jag vann titeln som 'Little Miss Sunshine' i en skönhestävligt, när jag var åtta..." Eleanor bläddrade fram en bild på sin mobil, och jag 'mm'ade något ointresserat. Mina ögon var fas klistrade på Nella och Harry. Nella hade somnat i hansknä, och Harry tog fördel av det igenom att stryka henne i håret. Jag glömde för tillfället bort Eleanor, och jag började gå  mot Nella. "Niall, var ska du?" Jag tittade på Eleanor "Ehu.. Harry" Jag pekade bort mot honom "Okej, men kom tillbaka snart så ska jag berätta om när jag och en tjej som hette Jelinda slogs om kronan till en tävligt, och den vackraste vann! Jag vann alltså" Jag gav henne tummen upp när jag igenligen ville ge tummen ner. Jag gick sedan med snabba steg och satte mig bredvid Harry. Det blev tyst mellan oss, både tittade på Nella. "Hon är vacker" For det ur mig. Jag har ett probblem om att tänka högt "Ja, visst är hon" mumlade Hary och strök henne över håret "Hur skull du kuna bråka med henje?" Jag suckade "Jag vet inte. Det som jag jorde var dumt av mig" Han nickade "Jag gillar verkligen hennes hår" Jag förmådde mig att ta fram handen och försiktigt dra hnden igenomo hennes mjuka hår. "Du älskar henne, eller hur? Jag skakade på huvudet "Älska är en underdrift, jag är galen i  henne." Harry tittade upp på mig, och seda ner på Nella igen. "Jag har inte så jätte mycket känslor för henne..." mumlade han "...men jag gillar henne" Jag tittade upp på honom. Vänta lite - Harry 'gillar henne'? Jag älskar henn otroligt mycket, mer än vad jag älskar mig själv. Och ändå får Harry henne? - så himla orättvist. "Hon älskar dig också" sa han. Jag tittade förvånnat på honom "Gör hon?" Han nickade och drog henne övere håret "Det ännda jag hört när vi är med varandra är 'Tror du Niall är kär i Eleanor på riktigt?' 'Så där brukar Niall göra, fast han hör det sötare' Man får ju fö fan inet ens öppna muunnen innan hon hunnit säga nåågot om dig" Jag log och tittade ner på henne. "Niall! Styr din feta rumpa bort hit och ta med dig Harry och Nella! utropade Louis "Det är mat!" Jag suckade, och lutade mig mot Nella "Nella, sweetie, det är mat" viskade jag i hennes öra. Hon började blinka några gånger och jag gick och satte mig ner. Eleanor dök snabbt upp bredvid mig och log mot mig. Inte spännande slut direkt Vad tycker ni om kapitlet då? //Nellie Kommentra för mer!!