Kapitel 41 - Pizza

Då ljuger inte mina ögon" sa jag. Niall började skratta "Det är det konstigaste jag någonsin hört" skrattade han. Jag skrattade med honom "Sweetie, vi gör något, så att vi glömmer allt det här. Pizza, bio, vad som helst" "Det är ganska svårt att glömma. Jag menar det var ett bråk" Han nickade och kysste mig "Vi får göra vårt bästa, och det kommer nog inga mer bråk än det här" sa han när kyssen var slut. Jag nickade "Vi hoppas på det bästa" Bild 1: Pizzan Bild 2: Kullen Bild 3: Pizza resturangen   Vi satt i soffan bredvid dörren och väntade på att bussen skulle stanna. Alla väntade, eftersom nog alla plannerade att göra något. Jag menar, vi skulle ju ändå stanna där över natten, och det är typ lunchtid nu. Alla stod och pratade med varandra, och jag satt med Niall och försökte göra vårt samtal till en normal konversation, men förr eller senare kommer någon aav oss med konstiga och annorlunda kommentarer. Det som jag inte gillade var att Eleanor och Harry satt i soffan bredvid med ögonen spända i oss. Men jag glömmer alltid bort det ändå, så det är inget stort. "Så det ska bli pizza?" sa Niall "Jag tycker i alla fall det låter bra" "Vi skulle lika gärna övernatta på en soptipp med en filt, det är för orginellt" Jag höjde ena ögonbrnet "Så det du sitter här och säger nu är att det är vanligt att tälta med en filt på en soptipp?" Niall log "Nej, men jag menar pizza, det är så himla vanligt. Kan vi inte köpa med pizzan och sitta någon stans i så fall" "Den idén gillar jag" sa jag. "Bra, då gör vi det" sa Niall med ett leende. "Ehum, ursäkta?" hörde vi eleanor och både vred på huvudet "Var inte ni osams nyss?" harklade hon sig. "Jo, men vi gissar att allt var ett missförstånd" "Mhm, misssförstånd" sa Eleanor ironiskt och tittade ovänligt på mig. Jag tittade ner i marken för att undvika hennes blick. Niall hade nog sätt vilken sorts utav blick Eleanor gav mig, för han la armarna runt mig, som ett skydd för att ingen skulle komma åt mig. "Det var inte Nellas fel alls" Jag döljde mitt  ansikte i Nialls axel. "När stannar bussen?" viskade jag. Jag står verkligen inte ut med Eleanor. "Om några minuter, sweetie" viskade Niall tillbaka och grävde ner sitt huvud i  mitt hår. Jag hörde aatt han luktade på mitt hår och jag kunde inte låta bli att le en aning. "Jag har inte tvättat mitt hår på en månad" skoj viskade jag till Niall. "konstigt,  förr det luktar så gott så man bara vill lägga sig på ett rosa moln och sväva iväg" Jag skrattade åt Niallls konnstiga beskrivningen om hur mitt hår luktade. Bussen krängde till och alla samlades direkt vid utgången "Nu stannade den" Niall ställde sig upp, och utan att veta varför så bar han upp mig i sin famn och började ställa sig i kön eller rättare sagt klumpen ssom var påväg ut igenom dörren. "Niall, jag har egna ben" sa jag med ett leende. "Ja, jag vet. Men om en tjej är så vacker som en sjöjungfru så får man väl låtsas lite att personen är det" Jag kännde hur en lätt rodnad tog plats på mina kinder, rodnar jag för vad som helst eller? "En kille som tror på utomjordingar och sjöjungfrun?" skrattade jag medan jag skrek till lite av att ett trappsteg plötsligt gick neråt. "Jag ska betala pizzan" sa Niall bestämt plötsligt. "Varför måste du betala allting?" Han stannade upp när han var påväg att gå någonstans "För att jag vill skämma bort min lilla prinsessa" Han placerade en puss i min panna innan han fortsatte gå "Prinsessa?" sa jag med ett skratt "Japp" "Niall, jag gillar inte när du viftar med pengar frramför mig sådär" "Älskling, vi gör såhär, jag får betala det jag vill åt dig, så får du välja en sak som du vill" sa han och svängde in på en gata. Alla människors uppmärksamhet drogs såklart till oss. "Att du inte gör det" Niall gav mig en menande blick.  "Okej, ehum... Att du försöker att inte vara svartsjuk" "Okej, vi lovar varandra det. Jag lovar, lovar du?" "Ja" svarade jag "Bra" sa han och ställde ner mig på en bänk. Jag tänkte gå ner, en Niall hejdade mig "Kliv upp här" sa han och vände sig med ryggen mot mig "Eh... jag vet inte" "Kom igen, lita på mig" sa Niall. Jag gjorde som han sa och han tog sina armar runt min ben. När han började gå slängde jaag snabbt armarna runt hans hals "Framåt, Pegasus!" skojade jag och Niall skrattade, Tänk personerna i parken soom såg mig rida på Nialls rygg och skrika ´Framåt, Pegasus´ som Harkules. Han började springa, vilket gjorde mig  väldigt rädd "Varför måste vi göra det här?" sa jag till Niall "Du får inte nudda marken" sa han "Vad är det för sjuka idéer du kommer på" Niall stannade hastigt, försökte titta bak på mig "Du kallar det sjuka idéer, jag kallar dom geniala, genomtänka, smarta och kloka idéer som kommer från ingenstans" Jag skrattade till, men skrattandes ersattes av skrik när Niall började springa igen."Niall, det här är ju jätte läskigt!" "Älskling, det är bara att hålla i sig så går allt bra" "Är det inte svårt att springa med mig på ryggen?" "Nej, inte alls, du väger jätte lite" Niall stannade när vi kom fram till en väg. Han tittade sig omkring snabbt innan han gick över gatan. "Här är pizzerian" sa Niall. Jag gissade att det var den stora byggnaden där det stod ´Pizza´ på som han menade. Det satt jätte många personer där inne. "Niall, släpp ner mig nu" "Ledsen, sweetie" Ska det där vara ett nej? Han gick in i byggnaden och jag höll på att skämmas ihjäl när alla som satt och åt tittade på oss. "Hej" sa Niall till killen i kassan och tittade upp på menyn. "Eh...Hej" sa killen tillbaka och tittade på mig. "Jag tar en hawaii pizza tack, vad vill du ha, Nella?" Han försökte titta bak på mig "Jag tar en visuvio, tack" sa jag och fick anstränga mig för att inte börja skratta åt hur alla kollade på oss. "Dricka till det?" sa killen i kassan till Niall "Ja, en cola" "och tjejen på din rygg?" Jag skrattade till "Jag tar en cola också" "Okej, det blir 175" Jag hade redan börjat försöka få ner handen i min ficka för att ta fram pengar, "Nella, håll i dig, jag kommer släppa dina ben" "Va!? Nej, jag går ner" "Nej, inte alls, bara håll i hårt" Han släppte mina ben och tog snabbt fram sin plånbok innan han satte tillbaka händerna "Så" Han rotade fram summan och gav det till killen i kassan    Niall hade tagit pizzan och jag colan. Jag var fortfarande på hans rygg medan han gick. "Vart ska vi sätta oss?" sa Niall. "I solen" sa jag. Det var mitt enda krav. "Där kanske?" Han pekade upp mot en kulle. "Ja perfekt" svarade jag när jag såg att det var sol. Han började gå mot kullen och jag tittade runt i omgivningen. Det såg inte ut som i England, det såg så annorlunda ut. När vi kommit upp för backen la Niall ner pizza kartongerna på marken och satte sig ner på sina knän. Han tog cola burkarna och höll i och satte ner dom på marken. På något skumt sätt på fick han ner mig i sitt knä, medan han satt i skräddarställning. "Hur ska jag kunna äta om vi sitter såhär?" undrade jag. Jag var tvungen att ha både mina armar runt Nialls hals för att inte ramla bakåt och Niall hade sin ena arm runt min rygg som ett rygg stöd. "Såhär" sa Niall som om det vore det självklaraste i världen. Han öppnade min pizza kartong och tog en bit pizza med hans lediga hand. Han höll den i luften framför min mun "Ta en tugga" Jag log osäkert mot honom. När han inte gjorde något, så gav jag upp och tog en tugga av pizzan. "Jätte god" tyckte jag medan jag följde hans hand rörelse när han la tillbaka pizzan i kartongen. "Den här då?" Han tog upp sin hawaii pizza. "Jag gillar inte ananas" kontrade jag. "Då gör vi såhär..." mumlade Niall och skrapade bort annanasbiten. "Smaka nu" jag tog ett bett "Super god" Niall tog en tugga av biten också "Håller med dig" "Niall, jag kan inte sitta i ditt knä. Jag måste sitta bredvid dig" Han drog en kort suck "Men det är så mysigt att ha dig i mitt knä" Jag kramade om honom. Det är så sött att han säger att det är mysigt. "Men okej, här sätt dig bredvid" Han drog av sig sin hoodie som han haft iträdd bara armarna och la den bredvid sig. Han lyfte av mig från sitt knä och satte försiktigt ner mig på tröjan. "Niall, jag hade kunnat sitta direkt på marken" "Nej, då får du gräsfläckar på dina fina byxor" Jag tittade ner på mina ´fina byxor´ som var helt vanliga jeans. "Här" Jag tittade upp på Niall och han gav mig min pizza och cola. Jag tog emot det och ställde ner det framför mig. "Får jag smaka din pizza?" sa Niall. Jag nickade och räckte honom en bit för att han skulle ta den i handen. Men istället tog han en tugga direkt och jag skrattade. Jag lutade mittt huvud mot Nialls axel, den platsen som det kändes attt den var gjord för mig. Niall vände på huvudet och gav mig en puss på huvudet. Jag kände hur Niall satte något på mitt huvud. Jag tog av det för att titta vad det var och såg att det var Nialls röda keps. Jag kunde inte undgå att lukta på den, doftade precis som Nialls hår, alltså jätte gott. "Varför luktar du i min keps?" skrattade han "Den doftar som ditt hår..." mumlade jag och satte på mig den. "Okej" skrattade Niall."Varför blev jag så trött helt plötslig" "Tiden, du borde nog antagligen legat och sovit nu hemma i England" sa Niall. Just det, vi är ju i Danmark, glömde det för tio minuter. "Just det..." mumlade jag. Det blev tyst en stund. "Niall, jag har en fråga" mumlade jag och tog ännu en till pizzabit. "Vad?" sa han. "När vi kysser varandra...?" började jag "Aa?" sa han som att han ville att jag skulle fortsätta "...tittar du då? Eller stänger du ögonen?" Han tittade på mig "Stängda" svarade han "Du med" sa han och åt en bit av sin pizza "Hur vet du det?" "För du skulle ha tittat hade du inte frågat, du hade du ju sett" Det tog en tid för mig att fatta vad han sa, sega jag. "Jaha, ja" sa jag. Jag la mitt huvud ner i Nialls knä och tittade upp på honom. Han måste vara den vackraste jag någonsin dejtat. Vackraste jag någonsin sett över huvudtaget. Han tittade ner på mig och log. Jag log tillbaka "Jag älskar dig" sa jag. Han fick ett bredare smile på läpparna. "Jag älskar dig mer, sweetie" sa han och böjde sig ner mot mig och kysste mig. Jag älskar honom så mycket så att det nästan gjorde ont.   DOM SA JAG ÄLSKAR DIG FÖR ANDRA GÅNGEN!! Måste dela med mig av ett Hilda Misstag: Jag var hemma hos Nellie idag, tills nu, eftersom dom ska åka till Gröna Lund (lyllos) När jag kom hem, märkte jag att jag "glömde" nycklarna hos Nellie. Jag ringde till Adam (min bror) och hans sommar jobb avslutade inte förren om 3 timmar. Mamma och pappa är i glasgow, så jag fick vänta, inte 3 sekunder, inte 3 minuter, utan 3 TIMMAR! När Adam kom hem låste han upp och vi gick in. När jag tog av mig huvtröjan så såg jag, i innerfacket, nyckeln -.- Det är ett typisk Hilda misstag, men jag och Adam fick oss i alla fall ett gott skratt... //Hilda Kommentera för mer!!