Kapitel 31 - Please Don´t Cry

"titta! ser du nu!=" Hon hade utbytt Niialls ansikte mot Ollys. "Och nu, är det dags för  dig att krypa tillbaka till den vrån du kom från, för ingen vill ha dig här, Nella. Du är en värdelös jävla liten bitch!" Orden träffade mig rakt i ansiktet, och Eleanor började sedaan jaga efter Niall.    Bild 1: Eleanor Bild 2: Niall som gråter     Jag låg och bara stirrade upp i taket med tårarna rinnandes ner för mina kinder. Det var som jag trodde, Olly och Nella. Nolly. Det gjorde mig arg och ledsen. Arg på mig själv, för att jag hade trott på Nellas lögner, och ledsen av besvikelse på Nella. Hon som verkade vara speciell, som det självklaraste valet. Men det visade sig att hon bara var en i mängden. Jag förstår verkligen inte, varför kunde hon bara inte sagt att hon var kär i Olly och inte mig, istället för att jag skulle få reda på det såhär.   "Hallå? Niall? Får jag komma in?" hörde jag Eleanors röst. Jag torkade snabbt upp tårarna och satte mig upp. "Ja, kom in du"Jag hörde först hur ytterdörren öppnades och såg sedan Eleanor stå i dörröppningen. Hon log ett medlidande leende och gick in till mig. "Hur är det?" sa hon och strök mig över ryggen."Skit" svarade jag rent ut sagt och fortsatte torka bort tårarna som svämmade  över. "Hon berättade för mig när du hade gått att hon var tillsammans med dig bara för att komma närmre Olly, att det var Olly  som hon ville ha" Jag snyftade till högt. "Det äcklar mig" medegav hon och tog bort armen. "Jag förstår bara inte hur hon kunde göra  det" "Ska jag berätta varför jag inte gillade hennefrån första början?" Jag nickade intresserat och tittade på henne. Hon drog ett djupt andetag "Hon berättade för mig, hur ful hon tyckte att du var, hur du äcklade henne. Att hon var tvungen att kyssa dig. Att hon inte  ville bli sedd med dig för att hon skämmdes" Tårarna började rinna igen, som en flod. Hon som hade sagt allt det där, att jag var personen som hon letat efter. Att hon tyckte om mig. Men jag gissar väl att det också vad lögner. "Såja" sa Eleanor tröstade och räckte ut handen. Som en gest att jag skulle sätta mig exakt bredvid henne. Jag hoppade närmre och begravde mitt ansikte i hennes  axel. "Jag förstår, hon är ett kräk. Hon är ful, konstig och en jävla bitch" Jag svarade inte. Jag tyckte inte det där, jag tyckte bara det  var jävligt dåligt av henne. "Niall" hörde jag Nella "Ol..." hon stannade tvärt när hon såg Eleanor och mig. "Gå, bitch, du har inget här att göra""Hon bor här" viskade jag till Eleanor, jag hade inte kraft nog att prata högt. "Men då får du väl för fan flytta ut på gatan, varken Niall eller jag vill se ditt äckliga fula face" Nellas blick vacklade från mig till Eleanor, innan hon gick ut. Och senare hörde vi ytterdörren smällas igen. Jag har ingen kraft kvar, jag har ingen ork. Just nu känns allt hopplöst. Som att hela världen rasar samman mitt framför mig. "Babe..." när började Eleanor kalla mig ´babe´? "...är det okej om jag går? Har lite saker att ta hand om" Jag nickade "Bra-" hon gav mig en puss på kinden. jag la märket till att hennes tonläge byttes från allvarlig till glad  "-bye" Hon gick ut igenom dörren och jag hörde senare ytterdörren för andra gången.Jag kände tårarna komma ännu en gång. Jag kände mig så svag och mesig.    Eleanor kom ut från mitt och Nialls hus. Jag satt på grusgången som ledde in till huset, och grät. "Bitch" Eleanor gav mig långfingret  när hon hon förbi mig och vidare ut på gatan. Nu var huset Eleanor säkert, jag klev försiktigt in igenom dörrene och låste efter mig.  Jag vill inte att Eleanor kommer tillbaka. Jag gick in några steg men stannade när jag hörde snyftningar. Jag vänded mig om och  förstod att snyftningarna kom från vårt sovrum. Jag gick in i vårt sovrum och satte mig på sängkantenen. Niall tittade upp på mig.  Han hade blogsprängda ögon och tårar som forsade ner från kinderna. "Niall..." började jag men han lät mig inte prata klart, utan gick  istället in på toaletten och låste om sig. Eleanor hade orsakat det här. Eleanor hade gjort så att Niall började gråta och nu låst in sig på  toaletten. Jag är inte och kommer aldrig någonsin vara tillsammans med Olly. Han är en snäll kille, men det är Niall jag vill ha.  Jag ställde mig upp och knackade på dörren. "Öppna" Ingen reaktion. "Jag måste borsta tänderna" Jag hörde hur han gick några steg,  och såg sedan låset ändras från rött till vitt och han öppnade sen dörren, och gick rakt förbi mig. Jag var nära på att börja gråta,  men höll det inne så gott som det gick. Jag gick in och tog tandkräm på borsten och satte den sedan i munnen. Tänk om Niall aldrig  kommer förlåta mig? Förlåta? Nej, han kan inte förlåta mig från något jag inte gjort. Det var Eleanor som hade gjort det, utbytt  Nialls ansikte mot Ollys. Jag borstade snabbt klart tänderna och satte tillbaka tandborsten. Jag gick sedan ut ur dörren och satte mig på sängkanten. Niall dök upp och gick in på toaletten igen, och borstade tänderna nog. Han litar med på Eleanor än på mig. Varför tror han ens på Eleanor? Niall kom ut ur badrummet "Niall...!" sa jag, men han ingnorerade mig. "Niall snälla lyssna på mig" fortfarande ingen reaktion, han  bara rotade i garderoben. "Snälla bara lyssna på mig" Han märkte inte av mig. Det var som at jag bara var osynlig. Jag kännde hur  en tår började rinna ner för min kind. Jag torkade genast bort den. Jag vill inte börja gråta. "Niall, snälla" Jag snyftade till och då  vände sig Niall om och tittade mig i ögonen. Äntligen ser han mig. Han gick fram till mig, strök bort mina tårrar och återgick sedan  till garderoben. Ska jag ta det som någon gest? "Niall, prata med mig" Han svarade inte, "Niall..." Han hör vad jag säger, men  svarar inte. Jag beslutade mig för att bara prata på, eftersom han kunde höra migg. "...jag lovar och svär, jag har inte kysst Olly. Jag kommer aaldrig göra det eller, det är dig jag alltid velat ha och hade. Eleanor sa bara det för att hon ville ha dig. Hon är kär i dig, jag  lovar att det..." Niall ställde sig hastigt upp och vände sig om och tittade mig i ögonen "Men bilden då, Nella!? Fantiserade jag bara att hon visasde mig en bild när du och Olly kysstes?" Han höjde rösten en aning. "Hon tog bort ditt ansikte och ersatte det med Ollys. Titta på bilden när du står i skuggan så ser du!" Niall fnös och skakade på huvudet "Jag tror dig inte. Jag litar på Eleanor och hon berättade allt vad du sa om mig och varför du är tillsammans med mig, för att komma närmre Olly!"   "Nej! Du kan till och med fråga Olly om han kysst mig! Och vad sa Eleanor att jag hade sagt?" Skrek jag. Niall tittade ner i marken. Jag skrek åt honom, jag har alldrig skrikigt för att vara taskig. "Hon sa att du tyckte jag var äcklig och ful, och att du tvigades vara tillsammans med mig som priset du får betala för att komma närmre Olly" sa han tyst. Det blev tyst några sekunder. Jag? Tycka Niall var äcklig och ful? Det kommer hända samma dag deet regnar godis och penngar från himmlen. "Niall, jag har aldrig sagt det. För då skulle jag ljuga. Och dessutom, om jag nu hade tyckt Olly var snygg, tror du inte jag hade varit flörtig mot honom? Och skulle jag kyssa dig om jag inte gillade dig?" Jag höjde rösten mer. Det blev tyst några sekunder till. "Jag vet inte! Men jag ser ju i din blick att du gillar honom! Jag ser att du egentligen vill kyssa honom istället för mig!" Tårarna började komma igen. Ser i min blick? jag gillar Olly, men inte på det sättet. Hann är en bra vän, men jag skulle aldrig tänka honom esom en pojkvän. Niall sa inget mer, utan gick bara fram tll mig, svepte bort mina tårar med tummen och kramade om mig. Jag kramade honom med al kraft jag hade kvar. "Nella, ssnälla gråt inte, jag klarar inte av att se dig gråta" Jag släppte kramen motvilligt. "Nu måste jag sova" sa jag tyst och hest. Jag la mig ner i sängen med täcket över mig. Niall släckte och jag hörde sedan hur han la sig ner bredvid mig.   Den natten somnade jag med en klump i magen.  Stackars både två. Vad tycker ni om det lilla dramat? Hur tycker ni att vi ska uppdatera, alltså lägga ut ett nytt kapitel. Var tredje dag, var fjärde? //Nellie Kommentera för mer!!