Kapitel 28 - In Love

"Är du Nialls flickvän, eller vad då?" sa en annan. "Nej" svarade Niall hastigt och gav dom pappret. "vi är avlägsna vänner, eh jag menar vänner" sa han lite nevöst. Tjejerna nickade och tackade, innan dom  gick iväg. Jag vet att vi inte sägernågot för att vi inteär oficiella, eller för att det möjligtvis kanske ine är så bra, men varje gång Niall säger ordet bara vännner om mig och han blir jag ledsen.     Niall hade sagt att han var proffsig på att åka radiobilar, att han kunde backa undan så snabbt och vara super smidig. Men när vi väl provade, var till och med jag bättre. Han blev träffad av alla, vem som helst kunde slå honom. "Jag har inte kört på länge, mina talanger måste gått bort" inbillade Niall sig. "Visst..." sa jag tyst. "Nella..." började Niall. Det var nästan så att han gjorde mig knäsvag, bara igenom att säga mitt namn. "...ska vi gå in dit?" Han pekade inte eller visade några tecken på vart, utan bara tittade på mig. "In vart?" sa jag. "Spökhuset. Fast vi gick förbi det" "Okej, men jag är inte lättskrämmd kan jag säga" vi vände oss om och började gå. "Nej!" utbrast Niall och stannade tvärt "Vad?" sa jag en aning oroligt "Vi bytte riktning!" "Och...?" "Jamen vi måste ju gå i "one dierction"!" Jag suckade åt hans tråkiga skämt, vilket fick honom att le. "Är jag så tråkig?" Niall tog tag i min hand och vi började gå. "Ibland rolig, ibland så tråkig så att ett slag i huvudet hade varit roligare" Niall skrattade "Taskigt sagt..." "Men för det mesta rolig" log jag. Niall log stort tillbaka och gav mig en puss på munnen. Vi ställde oss i den inte så långa kön till spökhuuset. ""Säker att du inte kommer bli skrämd?" sa Niall och la armarna runt min midja. "Ja,jag oroar mig mest för dig" Niaall skrattade till och vände ansikte mot mig, och pussade mig på kinen. "Det behöver du inte" "Inte?" Niall skakade på huvudet som ett svar. "Jag tycker fktiskt du är ganska lättskrämmd" "Är jag inte" inbllade han sig. Nu var det vår tur att gå in i spökhuset. Först var det som en gång man skulle gå igenom, till vagnarna. Det var massa utklädda personer som gick förbi, vlket gjorde så att Niall tog ett härdare tag om mi hand. Vi fortsatte gå innåt. En tjej hoppade ut från ett hörn och skrek, och Nial började skriika direkt och sprang snabbare mot vavgnarna. "Inte rädd, va?" skrattade jag och satte mig ner i vagnen. "Det var jag inte" sa Niall med ett fnys. "Varför skrek du då?" "Jag... hjälpte henne att skrika" Jag himlade med ögonen innan vi började åka i vagnen. * Niall parkerade på parkeringen till vårt hus. Vi gick ut ur bilen samtidigt och stängde dörrarna. Niall låste upp dörren och vi klev in. Jag tror jag aldrig varit såhär trött förut. Jag tog av mig skorna och jackan, innan jag sabbt gick in till vårt sovrum, och utan att jag själv knappt visste vad jag höll på med hade jag lagt mig ner i sängen med ansiktet nere i kudden. Jag hörde Nialls skratt eka i rummet. "Ska du intet borsta tänderna?" frågade Niiall mig. "Jo" Jag tvingade mig själv upp ur sängen och svängde direkt in til badrummet. Det fick bli en snaabb borstning, igen. När jag var klar så slängde jag mig på samma sätt i sängen. Då fylldes hela rummet av ett ljust skrik. Jag studsade direkt upp ur sängen och gick till Niall."Varför skriker du, vad är det?" "Titta!" Jag följde Nials pekfinger och mina ögon landade på den minsta spindeln jag någonsin sett. Jag gav ifrån mig ett suck, som snart ersattes av ett skratt. "Herregud" Jag tog en bit toalettpapper, tog upp den där på och gick sedan med stora steg mot altandörren i sovrumet. La ut pappret, och stängde altan dörren. Sedan tittade jag på Niall, som bara tittade på mig. "Hur vågade du?" Jag log och l mig ner i sängen. Just nu skrek min kropp efter sömn. "Det var snarare du som var löjlig" sa jag med ögone stända. Ag hörde hur han kröp upp i sängen "Om jag är något  med ordet llöjligt i, så är jag löjligt kär i dig" Jag kunde inte hejda det stora leendet som tog plats på mina läppar. Niall la ena  armen runt min midja, och kysste mig i nacken. Han letade sig sedan upp till mina laäppar.Vi kysstess en lång stund och det pirrade i hela mig. Efter den långga kyssen gav han mig en enkel puss på munnen. "Ska vi göra något mer imorggon eller bara vara hemma? Har du något planerat" Hans andetag, bara hans närhete gjorde så att jag inte kunde tänka klart. "Ehumm... fick jag ur mig och fick tänka en lån stund innan jag kom på svaret. "Ja, jag tänkte gå ut lite" Niall nickadde och pussade mig  ännu en gång. "Ensam?" Jag skakade på hvuvudet "När tror du du kommer hem?"  han hade fått en aning hesare röst än vanligt. "Ingen anig" jag rullade så att jag låg på rygg istället för på sidan. "Hur är det ens möjligt att vara så snygg som du" han kysste mig en en gång en lång stund. "Vad tänkte du att vi skulle göra?" mumlade jag mot hans läppar "Va?" Han verkade nästintill frånvarande. "Imorgon?" Va?" as han återige och slutade kyssa mig och tittade in i mina ögon. "Du sa u at vi skuule göra något" sa jag med ett skratt. "haa, ja?" "Vad?" Jag skrattade åt hans sega reaktion. "Picknick, i parken" han började återigen kyssa mig. "Hur mycket är klockan? "Jag vet intw" mumlade han, som fortfarande kysste mig. "Kaan du titta?" Han försökte sig på att fortfarande kyssa mig, medan han sträckte utt handen efter sin mobil. Haan fick tag i den och avbröt kyssen några sekundder för att tita vad klockan var. "21.53" sa han och började kyssa mig igen. Den här gången kyste jag tillbaka istället för att babbla. Han  snurrade runt och la hela sin kroppsvikt p mig, vilket gjorde så attett "hö" kom ut ur min munn. "Kom igen, så yckket väger jag väl inte?" sa Niall med ett skratt. "ej, men du kunde ha förvarnat mig" log jag.. "Sorry sweetie" sahan och började kyssa mig igen. Han låg fortfarande på mig, jag hade ju trott att han skulle rulla av mig," Varför ligger du på mig?" sa jag med ett skratt. "Blir väll lättare att kyssa dig då" Han försökte sig på att yssamig igen, men jag öppnad emunnen"Är det jobbit att jag pratar hhela tiden?" sa jag med ett skkratt "Just nu, ja" Niall log. "Då ska jag vara tyst" Niall log bredare och kysste mig igen. Den här gången tänkte jag inte förstöra kyssen. Utan att jag tänkt på de hade vårt kyssande utbytts till hånglande och Niall hade börjat hålla på med mitt hår. Det verkade som att min  kropp var medveten om allt, men min hjärta var lite efter. Mina händer hade åkt upp till hans hår och innan min hjärna hunnit reagera hade mina armar tagigt av hans trö runt hans hals innan jag hann göra något mer.    *   Jag vaknade av min sms singnal. Jag sträckte ut handen och tog mobilen. "Hej Nella, vi skulle ju göra något idag. Ska vi ses på fiket om en timme? xx" Det var Olly. Jag vände mig om tillNiall som fortfarand sov. "Vems mobil var det?" sa han plötsligt. "in" svarade jag. "Okej" an hoppade nämre mig och la handen runt min midja. Jag knappade fort in et svar "Visst xx" Jag la mig sedan ifrån mobilen, och skule ställa mig upp, när Niall drog tillbaka mig i sängen. "Gå inte" mumlade han och drog mig änu närmre honom. "Niall, jag måste gå jag pusade honom på kinden. "Vart ska du då?" "Fiket" Niall öppade ögonen "Måste du?" Jag nickade. "Jag har redanbestämmt, Niall" Han suckad, men tog bort armen så att jag kunde gå. Lite för mycket kärlek i det här kapitlet, eller vad tycker ni? :S //Hilda Kommentera för mer!! :)