Filmrecension: Gone Girl

  I helgen var jag och såg på Gone Girl. Gone Girl baseras på boken med samma namn som är skriven av Gillian Flynn. Boken har fått otroligt bra kritik och därför såg jag väldigt mycket fram emot filmen. Och jag behövde inte bli besviken!   Filmen handlar om Nick, som en dag kommer hem och upptäcker att hans hustru Amy är försvunnen. I parets hus finns tydliga tecken på att det pågått en strid och Nick blir genast orolig och ringer polisen. Misstankarna faller snabbt på Nick, som inte ens tycks veta vad hans hustru gör på dagarna. Men Nick hävdar att han är oskyldig och gör allt han kan för att få polisen och media på andra tankar. Men är Nick verkligen oskyldig? Och om så är fallet, vart är då Amy?     För det första måste jag få det här sagt: Jäklar vad vacker Rosamund Pike (som spelar Amy) är. Om man ändå såg ut som henne. ;)   Rosamund var äen väldigt duktig skådespelerska och passade rollen som Amy otroligt bra. Jag blev även positivt överraskad av Ben Affleck som jag inte vanligtvis är så förtjust i. Börjar han bli bättre?   Gone Girl är en Thriller som är filmatiserad av David Fisher. Fisher har filmatiserat liknande filmer tidigare men denna påstås vara en av de mest obehagliga. Då den handlar om till synes väldigt "vanliga" människor. Filmen innehåller även en del våldsamma scener där det sexuella våldet blir en ganska stor del av storyn, utan att jag ska avslöja för mycket.        När jag började titta på filmen var jag beredd på att karaktärerna skulle vara.. tämligen unika. Efter att ha läst bokrecensioner om hur läsare fått lov att lägga ifrån sig boken på grund av den frustration och hat som väcks gentemot karaktärerna. Därför förväntade jag mig att tycka illa om dem, men att jag skulle tycka så illa om dem som jag gör, trodde jag inte. Nu får ni inte missförstå mig, för karaktärerna framställs på ett otroligt bra sätt. Men det är omöjligt att tycka om dem.   Nick är egoistisk och självömkande. Det sätt han behandlar Amy på är vidrigt och ger knappast någon sympati för denna till utåtgående sympatiske man. Amy å sin sida är manipulativ och hemsk på ett helt annat sätt. Den enda person jag kan känna lite sympati för och faktiskt förmå mig att tycka om är Margo, Nicks syster som han även äger sin bar tillsammans med.         Något som jag tycker är extra bra med den här filmen är att de gestaltar media på  ett väldigt verkligt sätt. Tv och tidningar beter sig som gamar och försöker äta sig in i Nicks liv. Utan att veta speciellt mycket drar de slutsatser som gör Nicks liv till ett ännu större helvete. De visar ingen respekt eller hänsyn till honom varken när de hittar på förhastade slutsatser eller hänger utanför hans hus för att få en chans att ta en bild om han behöver gå utanför dörren. Det finns inga ord som kan beskriva min avsky för media då jag inte upplevt något positivt med dem (förutom när jag praktiserade på en kommunal tidning i 8an, de var faktiskt trevliga). Media är experter på att hitta på lögner och om man som jag faktiskt känt en person som blev mördad och fått höra från personens anhöriga hur media betett sig gentemot dem mitt i deras sorgeprocess, då är det svårt att ha något till övers för dem. Och Gone Girl visar en tämligen trovärdig och korrekt bild av detta.       Filmen är ett enda pussel som tittaren ska försöka lägga ihop och stämningen är grå och dyster. Den är komplex och vändningarna chockerar gång på gång. Dock kan jag tycka att slutet var en aning otillfredsställande.   Fakta: Titel: Gone Girl Skådespelare: Bla.  Ben Affleck, Rosamund Pike och Neil Patrick Harris               Serie: - Genre: thriller   Språk: Engelska Originaltitel: Gone Girl Release: 2014 Land: USA  Längd: 149 min   Jag ger den: 4.5/5   / L