Hur en ADHD-utredning går till, och vilka kriterier som finns

Om du misstänker att ditt barn har ADHD så ska du först och främst vända dig till antingen, barnavårdscentralen, skolhälsovården, en barnläkare eller BUP, där du sedan kommer få reda på om en utredning är möjlig eller inte. Om din kontakt anser att en utredning bör ske så kommer du snart bli kontaktad av en läkare, en psykolog och en pedagog, som kommer boka in dig och barn till en första utredning. I vissa fall så kan även en logoped, en sjukgymnast och en arbetsterapeut vara nödvändiga för att utredningen ska bli så bra som möjligt.   Utredningen kommer sedan bestå av tre delar; anamnes, testning och medicinsk utredning. Anamnes är den del av utredningen där barnet själv, barnets föräldrar, samt barnets lärare får i uppgift att detaljerat beskriva barnets sätt att fungera under olika faser av sin uppväxt, i olika situationer och miljöer. När beskrivningarna är klara, så går man tillsammans igenom diagnoskriterierna, och ibland så kompletterar man även med ett skattningsformulär som fylls i av båda föräldrarna, skolan/förskolan och fritidshemmet.   Under testningen så testar man barnets förmågor som motorik, perception, kognition, minne, språk och skolförmågor (t.ex. att läsa, skriva och räkna). Detta gör man eftersom koncentrationsförmågan hos en person med ADHD är låg, då det är beroende av många basala hjärnfunktioner.   Därefter så går man vidare till den medicinska utredningen, som vanligen endast består av en kroppsundersökning, för att leta efter möjliga avvikelser i neurologin, och för att leta efter andra tecken på sjukdom, missbildningar eller utvecklingsavvikelser. Om det finns misstanke till anfallsvis ouppmärksamhet så tas EEG, elektroencefalografi, vilket är en undersökning där man mäter förändringar i hjärnans elektriska aktivitet för att se om patienten har någon sjukdom som påverkar hjärnans funktion (epilepsi är ett exempel på en sådan sjukdom).   Hur lång tid en ADHD-utredning tar är helt individuellt. Det kan vara allt från endast ett par besök, till flera år, beroende på hur många och hur starka problem man har. Alla personer som lever med diagnosen ADHD har olika symptom och svårigheter, vilket betyder att både utredning och behandling måste skräddarsys efter individens förutsättningar och problem. Därför så kan man inte säkert säga exakt hur din utredning kommer gå till, hur lång tid den kommer ta, hur du kommer behandlas, om du kommer få medicinera etc. Hur ens behandling kommer gå till kan även förändras genom åren, då man förändras ju äldre man blir.   När utredningen är klar, så kommer du få ett besked som säger om ditt barn har ADHD eller inte. För att man ska få diagnosen så måste man uppfylla vissa kriterier. Följande kriterier är skrivna enligt DSM-IV (den diagnostiska och statistiska manualen för psykiska störningar), och är kopierat direkt från www.habilitering.nu:   Kriterier för ADHD (Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet).   Följande kriterier gäller för ADHD enligt svenska översättningen av DSM IV (MINI-D IV, 2002): A. Antingen (1) eller (2): 1. Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:   Ouppmärksamhet a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter. b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna) e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor) g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg) h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli i) är ofta glömsk i det dagliga livet 2. Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:   Hyperaktivitet a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv” f) pratar ofta överdrivet mycket   Impulsivitet a) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt. b) har ofta svårt att vänta på sin tur. c) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar)   B. Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet skall ha funnits före sju års ålder. C. Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet). D. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, eller i arbete eller studier. E. Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning.     Emma Fredriksson    Källor: http://www.habilitering.nu/gn/opencms/web/HAB/_Subwebbar/adhd_center/Om_adhd/Utredning_och_diagnos.html http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/ADHD/ http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/ http://www.netdoktor.se/adhd/?_PageId=119238   Samt böckerna som jag antecknat i sidospalten till vänster